Emma Nordgren

Jag känner att jag inte har haft något att säga, därför har det blivit dåligt med bloggandet. Jag har bara känt mig så tomt, som att något saknades. Nu sitter jag hemma och mina kära klasskamrater har engelska i think. Jag har varit vaken sen fyra för att jag har haft så ont i halsen, jag har också feber, så jag valde att vara hemma idag. Mamma säger att jag kanske har fått halsfluss, det låter inte så bra. Men jag får inte halsfluss, aldrig haft det, vill aldrig ha det. Jag vill till skolan, jag är störd. Det är kanske jobbigt att gå upp tidigt på morgonen, men ändå, att få gå till skolan och snacka, skratta, kramas med mina favortisflicks är inte så dumt. Jag hade väl tur eller nått när jag hamnade i sp1a, för jag är så nöjd med min klass. Ni ska veta att ni gör min dag!

Jag kollar nu på oc/lyssnar på winnerbäck/bloggar/dricker kaffe/pillar tånaglarna. Yes, jag är en upptagen kvinna. Nej jag pillar inte naglarna på seriöst, jag ville bara att ni skulle fatta vad mycket saker jag har för mig just nu. Jag sitter och ler och tänker på i lördags, fyfan, bästa kvällen jag har varit med om på länge. Så nöjd med den. Igen, ni tjejer, jag älskar er all, ni är wonderful! Jag tänker tillbaka på igår, och får så jävla ont i magen. Igår var inte min dag, inte bra dag alls. Länge sen jag kände mig så misslyckad. Sist måste ha varit (förutom när mamma kastade ett packet cigg i mitt huvud) när jag gick ut nian och fick mina betyg. Det var sist jag kände mig som ett riktigt failur. Helt kasst. Ja, jag fick relativt bra betyg, men inte alls vad jag kunde ha fått. Finns iaf fyra ämnen jag kunde ha fått topp i, men stannade på vg, för att jag var så lat. Jag var misslyckad också hela våren tror jag. Som kompis. Som dotter. Som tjej. Som elev. Som normal. Som mig. Nej våren i nian var inte mina månader det heller, jag var helt sämst.

Jag känner mig helt depp, jag skulle behöva en förändring i mitt liv! Något som händer. Något som ändras. Jag skulle behöva träffa lite nya människor, kanske få ett nytt utseende, åka nånstans, bli kär, ta studenten och vara en annan människa. Det är vad som skulle behövas i mitt liv. Ett nytt liv typ. Då skulle jag nog vara nöjd. Eller nej det skulle jag inte. Det är i människans natur att vara missnöjd. Jag tror inte att någon helt ärligt kan säga att de är nöjda över allt i sina liv, inte vilja ändra på något. Alla vill ändra något, från längden på sina tånaglar (gud alla måste tro jag är helt besatt av tånaglar!!) till huset man bor i. Alla vill vi ändra på något och det är ju ganska dumt. Jag har väl ett ganska bra liv? Jag bor tillsammans med min familj, får träffa dem varje dag. Jag går gratis i skolan och lär mig saker. Jag har inte bara en, utan tre fungerande datorer. Jag äter mat varje dag, jag kan ta på mig rena kläder hela tiden.

Jag skulle vilja bo i ett större hus och ha ett till syskon. Jag skulle vilja gå ett annat program, jag skulle vilja gå på en mer avancerad skola. Jag skulle vilja ha en snabbare dator och en bärbar som verkligen funkar. Jag skulle vilja äta ute på restaurang varje dag och mina kläder är fula. Se, jag kan hitta fel i allt. Gud vad larvig jag är. Nu ska jag ta mig samman, kolla på en jäkligt het ben mckenzie och dregla. Jag ska också plugga matte.

Jag har inte bett om dina problem i mitt liv