Emma Nordgren

Alltså ärligt talat, ska jag skratta eller gråta? Det var länge sedan jag såg något så dåligt som det här. Och jag är väl inte världens finsmakare, men det här, nu måste nästan botten vara nådd? Jag har aldrig gillat Beyonce, hon gör ingen bra musik enligt mig och en dag när jag loggade in på youtube (klart man är medlem!) så rekommenderade youtube.com för mig att jag skulle lyssna på Beyonce - Diva. Dah, youtubes önskan är min lag, så jag lyssnade. Och jag lyssnade. Och jag spärrade upp ögonen. Och jag började dra på mungiporna. Och jag satt o asgarva. Jupp, kollade till hälften, sen satt jag bara och skratta för att jag tyckte det var det värsta som jag har hört. Då får ni också tänka på att jag har gått i en skola med många fjortisar och mysko typer som är lite efter på musikkälken. Det här var hemskt. Här, jag slänger upp videon så ni får se vad ni tycker. Kanske är det bara jag som överdriver? Kanske är det bara jag som absolut inte tål den? Kanske är det bara jag som tycker att videon är supersämst? Släng en åsikt, tack!

Beyonce - Diva



Till något annat än en diva nu. Mitt humör. Jag ber om ursäkt till alla att jag har varit så hemsk de senaste dagarna. Eller iaf sen i fredags. Det började som ett misstag, det värsta på evigheter. Jag klarar inte av det! Du har en för stor del av mig, det är sjukt jag vet. Men åh, jag vill.

Att plugga suger, det vet alla va? Så därför ska jag göra det den här skitdagen. Jag funderar på ben&jerrys. Alltså shit, äter jag det ofta eller ofta? Yes, lite för ofta skulle jag säga. Men det är himmelriket ju! Me <3 b&j. Annars blir det väl något annat onyttigt. Bra nu när jag går ner i vikt, jag kan ju bli anorextisk. Och det vill jag ju inte. Mamma och sara retar mig redan för att jag är en planka, så aa, livet är inte så lätt.
mamma<3



besvikelsen är det jobbigaste