Emma Nordgren

I natt var min säng lite extra tom. Åh det här är så jobbigt.

Som sagt, robin har varit här i en hel vecka! Åh, jag blir lite av jordens lyckligaste. Jag fattar inte hur en människa kan göra mig så bra? Sak samma, jag tänker inte fundera utan just go with the flow. Vi ändå fått massa gjort, besökt parken zoo, festat, pussats, fettat, varit i stallet, kollat film och ehh. Inte så mycket mera. Åh jo, vi har ju kollat på bio och det var mysigt såklart. Jag satt och asgarva, robin bitcha mig.. På onsdag blire hem till Åland och fira lite midsommar där.



Sommarlov nu alltså. Det känns bra. Fast vädret är mindre bra. Det ska bli bra tills måndag (då jag börjar jobba). Så jag får väl sitta i en pizzeria när solen steker, JA! Fast i need to think about the money. Oh shit, nu kom jag o tänka på bofinken haha. Det är något jag saknar. Allt annat saknar jag inte längre, det har jag saknat klart. Ni får komma hit, jag orkar inte möta nej hela tiden. Jag orkar inte försöka bry mig när det inte betyder något för er längre.

Så nu går jag vidare med mitt liv. Mitt liv. Robin. Samhäll. Eskil. Iza, Cia, Stina, Emmy, Elin. Ja. Mitt liv. Inte nu. Jag kan inte alltid vara mig. Jag kan inte alltid finnas. Så mitt liv. Ska börja nu. Ni ska få se. Jag ska bli mig igen. Inte som nu. Inte som förut. Ni behöver inte förstå