Nothing compares to you
Har varit hemma hos moa och firat lite 18-års fylleri. Jag hade inte med mig en present, då den inte är färdigtillverkad hehe. I will say no more. Det var hur som haver väldigt mysigt hemma hos moa (såklart). 15 glada tjejer tror jag, som vill leva lite tonårsliv. Ja, sånt är alltid trevligt. Vi åt och åt och åt och åt tårta och kebab haha. Sånt gillar vi förstår ni, jag och moa. Att äta. På något sätt är det vårat signalement.
Nu har de åkt iväg till krogen och jag får gå hem. Verkligen astråkigt! Jag hoppas i alla fall att det får kul och att ja, mitt sällskap (svenska naturchips) inte gör mig besviken. Fyfan vad jag vill vara äldre! Mycket sånt tjat nu, ja verkligen. Men åh, jag hatar det här. 16 år. Fy fan. Vad är det för ålder? Världens yngsta tjej? Ungefär.
Jag saknar dessutom Robin just nu. Jag vet inte varför. Visst, det brukar vara jobbigt att vara ifrån honom. Men just nu, de senaste dagarna har det varit riktigt hemskt. Riktigt usch! Jag skulle kunna ge (nästan) vad som helst för att komma dit just nu. Bara få borra in mig i hans armar, andas in hans doft, känna hur han håller mig på sitt Robin-sätt och bara vara där. För alltid. I min egna lilla bubbla. För det vore ungefär det bästa som kunde hända mig just nu. Att få lukta på honom. Känna honom. Se honom. Och röra honom. Min älskling
Nu blir jag deprimerad. Därför lyssnar jag på powerballader från 80-talet. Fan. Jag ville inte ha det såhär. Fan.
gillar att mitt ansikte är ungefär dubbelt så stort som robins.. han är iaf söt
Nu har de åkt iväg till krogen och jag får gå hem. Verkligen astråkigt! Jag hoppas i alla fall att det får kul och att ja, mitt sällskap (svenska naturchips) inte gör mig besviken. Fyfan vad jag vill vara äldre! Mycket sånt tjat nu, ja verkligen. Men åh, jag hatar det här. 16 år. Fy fan. Vad är det för ålder? Världens yngsta tjej? Ungefär.
Jag saknar dessutom Robin just nu. Jag vet inte varför. Visst, det brukar vara jobbigt att vara ifrån honom. Men just nu, de senaste dagarna har det varit riktigt hemskt. Riktigt usch! Jag skulle kunna ge (nästan) vad som helst för att komma dit just nu. Bara få borra in mig i hans armar, andas in hans doft, känna hur han håller mig på sitt Robin-sätt och bara vara där. För alltid. I min egna lilla bubbla. För det vore ungefär det bästa som kunde hända mig just nu. Att få lukta på honom. Känna honom. Se honom. Och röra honom. Min älskling
Nu blir jag deprimerad. Därför lyssnar jag på powerballader från 80-talet. Fan. Jag ville inte ha det såhär. Fan.
gillar att mitt ansikte är ungefär dubbelt så stort som robins.. han är iaf söt
Kommentarer
Trackback
