I wanna run, smash into you.

Det där med att blogga går sådär. Dagarna flyter på, månaderna går och sekunderna tickar. Vad händer? Vad hände? Vem händer? Inget, inget, ingen. Det är ett vakum som flyter på runt mitt huvud, inga tankar in och inga tankar ut. Det känns segt, det känns långt bort och jag har aldrig velat det här så mycket som jag vill det nu. Jag vill ändra på det så mycket och jag vill inte ha det som det är nu. Men det är som det är nu. Och så är det. Helt enkelt.

Till något annat som är lite trevligt och inte alls lika difust (så kan man väl inte säga?). Igår fikade jag i två och en halv timma med Stina och Cia. I miss Stina, det är tomt i klassen utan henne. Lilla söta tröga stina! Och många ord o känslor blev delade, det är bra, man ska dela. Det ska inte finnas det där under ytan som trycker men bubblar inte tillräckligt mycket. Jag är fattig.

So jaha. Helgen. Trevlig. Hos Robin. You know the deal. Skulle kunna babbla i evigheter om att jag har världens bästa pojkvän och hur mysigt det är att vara där. Basta. Äta. Mysa. Sova. Pussas. Spendera all tid i samma soffa och samma säng. Samma hus.

Men nej, sånt kan vi inte prata om, jag måste ju göra ett bildspel om aztekerna. Yiha!

Random bilder:





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0