Jag är alltid så vitsig.

Hahahaha, jag kom precis på att moffa och soffa rimmar! Det bara måste vara ett tecken? Right?!!! I AM RIGHT OR WHAT? I know I am.

Hope not.

Dom säger att det enda som kan bryta ner kärlek
Är en annan kärlek.

i don't know how to feel

dom får bildas, men dom får inte åka över kanten.

Spår av dig finns över hela mig.

Bara tänker hur många patetiska saker det finns egentligen i världen. Inte bara små upprörande konstiga saker som man stör sig lite på, utan mera verkligen patetiska saker. Sånt som man riktigt vidgar ögonen åt, fnyser inombords och kanske så drar man lite i näsan. Stört är det. Att det finns. Såna saker. Och att folk gör dessa saker. Det är ju bara konstigare. Tänk. Allt det där som man bara tänker; men fyfan, vilket jävla rikspucko/kronpucko. Patetisk är du i mina ögon. I alla fall för tillfället.

Och det får bli mina sista ord. För ikväll.

Jag tror att lycka, det är något som inte går att mäta.

Måste man alltid vara så himlans rak?

Det är bara helt tomt. Har inga ord att förmedla. Konstigt. Jag brukar alltid kunna säg allt. Nu. Inget. Det får en att inse vikten av livet ibland. Mållös heter det väl. Det blir ju så. När man ser tillbaka och tänker. Ser framåt och funderar. Ja. Livet är stort. Och stort är större än vad jag vet.

Är i en period. Har ingen jäkla aning om vad som är nu och då och sen. Kommer nog svamla ett tag till. That's all.

123

Listen up! Now gather round now, 1, 2 ,3 take it from me, 3, 4 so much trouble in store, 4, 5 get it right the first time. Count it with me now!

3

En del människor ändrar sig aldrig.

2

Du borde vara mera som alla andra.

1

Inte nu igen.

Det liksom förstör!

Alltså, finns det något jobbigare bloggproblem än när folk har musik på sina bloggar? Som inte ens går o stänga av? Lagom kul när man är hemma, har ingen musik på, det är natt o man är trött, ljudet är på och så kommer nån jävla 1) bäbismusik, som typ fanns på snuttis 2) något klassiskt eller 3) någon emomusik som bara skriker? Nej. Det är inte kul. Det är sämst. Jag. Blir. Arg.

If only I would have thought of the right one.

Klockan är snart tre och jag är grymt sugen på julmust. Känner dock att jag borde sova. Eller kanske, bara en liten julmust? Det vore verkligen att tillfredställa mina behov. Varför, VARFÖR har vi inte julmust på vanlig petflaska utan bara på glasflaska så man måste dricka en hel flaska?!! Detta är värdelöst!! Äh. Tar ett glas vatten, borstar tänderna o sover. Hmpf.

Jag är inte nöjd.

But my love for you, it will never go away.

När man bara känner att man vill säga allt som inte får sägas, vad gör man då? Ger upp? Aldrig. Jag har inte gett upp någon gång i mitt liv och jag tänker inte börja nu heller. Det gäller att stå på sig, inse att man är bättre än all skit som är runt en och bara sluta tänka bakåt, se framåt och inse att this is it. Nu är det som det är och ja. What's the big deal? För övrigt så lovar jag att efter det här inlägget ska jag sluta flamsa o babbla om konstiga saker som ingen förstår, sådant kan jag ju skriva i min dagbok, den bok som kostade mig över 200 kronor, en väldigt fin sak som står i min bokhylla och den som läser han dör. Där finns sanningen kan man ju säga. Där finns tankarna innan jag ens visste dom fanns. Men det kan vara bra, att få skriva lite ibland. BRÖL, nu babblar jag igen.

Jag och Sara har kollat på 8 mile. Aha, mycket bra film om jag får säga som så. Den brings back the memories, från åttan cirkan. Ett bra år, ja det vet ni nog att jag tycker, så många gånger som jag har flamsat om det "changed my life". Men då passar det ju bra att jag ska träffa Moa idag och äta lite kebab, för det var fan länge sen, länge sen vi fick snacka och äta fett. Sånt behöver en kvinna ibland.

Det är en sån kväll

Men ni vet hur det känns när röda ögon ser svart.

She's got you high

Jag tänkte skriva igår, men sen blev det som det blev. Och ja, ibland blir det så, att man tänker this is it, nu händer det. Och det vänder på sig, i en. Men sen ser man att nej, såb blir det inte. Det är svårt att förstå, frågan varför står ju alltid kvar. Vi älskar ju varandra.

Två dagar i rad har jag nu varit hos hästarna. Det känns rätt så bra. Jag gillar att vara där, att bara få vara asful och få tänka. På allt som man ibland måste få tänka på. Menar, livet har faktiskt ett par frågetecken. Åh, nu skriver jag i gåtor, det är okej gott folk.

Den här känns: KLICKA

Det är ju bara ett par ord ändå, som betyder så mycket.

Svenskatal. Egentligen, vem bryr sig? Våran kära lärare? Inte en på miljon ens. Jag bryr mig inte. Vad spelar det för roll? I längden? Vad spelar någon roll? Nej. Inte vara djup nu. Det blir bara fel. Ni inser inte att jag har förändrats, för ni såg inte förändringen.

Världens bästa Robin, hur ska jag någonsin kunna klara mig utan dig?

En underbar låt.

And the way that you stare, don't you dare 'cause I'm not about to

Måste skriva. Förut skrev jag långa inlägg. Förut var jag en annan person. Det fick jag höra igår; du har verkligen förändrats Emma. Ja. Jag vet att jag har gjort det. Till det bättre, tycker jag i alla fall. Förut var jag osäker på mig själv och på vem jag ville vara. Nu är jag mer självsäker och jag vet vem jag vill vara (mig själv duger bra). Det är bara tråkigt att jag var tvungen att tappa ett par vänner för att komma dit, till mig. Men en del klarar inte av mig, jag vet hur jag är, jag vet att jag är annorlunda och inte one in a crowd. Jaha? Ska jag allvarligt talat bry mig om det? Tror inte det. En del säger "du är inte normal". Nej jag vet. Jag vill inte vara tråkig. Jag vill ha min stil och göra som jag känner för. Att kunna våga stå ut är det som är det svåra. Jag ser mig som en kvinna.

Haha. Soul searching på högsta grad. Men henne hittade jag för ett tag sen. Ja, jag har väl alltid velat stå ut men jag tror att det var under sommaren som det hände, som jag blev grov som dom säger. Som jag verkligen ändrade mig. Och jag ångrar inte ett skit. Allt jag har gjort ska jag göra om, tusen gånger större. Om man går genom livet och bara ångrar saker, lever man livet då? Lever man då i nuet? Vad som har hänt har hänt. Så är det bara. Det är inte personen som gör handlingarna, det är handlingarna som gör personen. Så är det bara. Vad som han hänt är en del av den jag är idag. Och då är jag väldigt glad för allt jag har gjort. Övervinna allt.

Ni får ta den här skiten för idag. Jag är filosof. Stå på er.

Vad jag menar är;


We don't want to lose our souls. We're the saints who don't want to be found.

Tror jag går o lägger mig NU. Misslyckad dag. Åt massa, pluggade lite, rörde mig mycket. Nu är jag trött och spelar band of horses, ni fattar nog vad jag har för humör. ORKAR det inte ju.

Men för övrigt går nog mina planer bra, angående eh, en grej. Så snart smäller det. En månad kanske? Hm, jag längtar. Hm, jag är fattig. Helvete. Kom på en grej. This is bad. Imorgon har vi prov. Vad fan håller jag på o babblar om?

Jag är ju lycklig.


To call for hands of above to lean on, wouldn't be good enough for me, no.

När kommer jag någonsin ha nytta av parallelltransversaler, randviknlar och topptriangelsatsen? Så jävla tråkigt och så totalt jäkla onödigt. Enda anledning vi gör det här, ja det är ju för att göra det. Tydligen måste vi kunna det här. Allvarligt, ser ingen anledning? Finns ingen gång jag i framtiden kommer använda det här. För just nu är det ändå bara så att det går in genom ena... ehh.. hjärnhalvan o ut genom andra (?). Sak samma. Jag brukar gilla matte, men det här är för jäkla tråkigt. Tacka vet jag mattecentrum ♥

Jag är som sagt lite irriterad

För övrigt, min sista fråga;

Vad är det för jävla fel på spotify och på internet? Är det bara mitt lilla hus som har fel eller är detta ett världsligt problem? För det stör mig!

Tidigare inlägg
RSS 2.0