Liksom jag ba öh nej ba liksom.
Idag var det skola, jo visst, men det var också onsdag! En härlig dag (not). Vi lekte med celler idag, suss och jag redovisade med en sång och det var vackert.
Kul incident på tåget hem:
Jag sitter på tåget, längst in vid fönstret. En man, typ 40, sätter sig bredvid mig. Han pratar engelska när han frågar om han kan sitta där, så jag antar att han inte kan svenska. Vi sitter där iaf, tysta och bla bla. Jag lyssnar på iPod och läser en bok. iPod och mobil ligger löst i mitt knä. Det är trångt och wooops så trillar iPoden ner på golvet. Jag svär till lite och börjar leta efter den på golvet under stolen (vilket är svårt då det är astrångt på tåget). Hittar den iaf och mannen bredvid ler lite försiktigt mot mig. Cirka tio sekunder senare så trillar mobilen ner på golvet. Mannen bredvid böjer sig snabbt ner och tar upp den till mig. Lite tyst, som den svenska jag är, så mumlar jag thanks. Mannen tittar oroligt och väldigt seriöst på mig och frågar "Are you okay? Are you fine? Are you feeling dizzy? Is everything alright?" Öööh ja svarar jag liksom. "Are you sure, is everyting okay?" Han pekar på sitt huvud med en menande blick. "Are your head alright?". öööööh. Han tror jag har ett hjärnfel för att jag tappa två saker. Jaha. Trevligt.
This is suss with our cell. It has got hår. It's DNA. It's cool. It's snyggaste cell on rudbeck.
Det finns ingen anledning att gråta. Vad spelar det för roll. Vad spelar något för roll?
Jag vet. Jag borde sova. Gör jag det? Tydligen inte. Jag är nattuggla, alltid varit, kommer alltid vara. Det är nu dagen börjar anser jag, det är nu det känns som bäst. Inga plikter, inget att göra. Bara jag och musiken och tankarna. Det är nu de mest brillianta planer kläcks. Det är nu som jag inser vad jag har i livet. Och det är nu som jag ställer den jobbigast frågan; varför har jag haft en sån tur?
Kalla det vad ni vill, jag kallar det nattsvammel. Men varför, varför, har jag fått en sån stor välsignelse? Varför har jag fått honom? Hur gick det till? Och hur gick det till när jag blev den lyckligaste människan, som finns? Och ständigt den känslan, han kan lämna mig. Då känner jag mig så betydelselös. För det är nu, på kvällen, när jag sitter själv hemma som jag inser det; jag klarar mig inte. Jag vet. Självsäker kvinna. Med honom. Finns inget annat sätt o säga det på än att, Robin lämna mig inte. Du förändrade mitt liv. Så är det.
Och om vi nu har varit tillräckligt känslomässiga så måste jag fundera på att sova. Trots att jag har "sovmorgon" imorgon, kan åka med åtta-tåget! Jiha! Det blir party hela morgon PLUS ett spinning pass på friskis o svettis. Nat.
Jag hittar alltid bra musik på natten. Men nu så vill jag krypa ner i sängen, avsminkad, borstad och klar. Jag vill lyssna på musik. Nej. Jag vill ha det tyst. Och jag vill spela harpan på mobilen och fundera fritt. Så vill jag göra. Tack för mig folk, jag är liten.
Vad jag vill ha just nu;
Hej.
Jag hatar blogg esse. Det är cp och jag fattar inte varför jag inte kan ladda upp bilder sisådär varannan dag?
Hejdå.
Nej men alltså det är väldigt irriterande. Jag har varit ute o fotat över 100 foton i min lilla skog. Jag vill dela med mig. Fuck allt. Fuck it. Jag har pms. Jag har ont i huvet. Jag har beslutsångest och jag har inte den enda som kan få mig att må bra här. Så just ikväll, ja nu ikväll så vill jag äta någon. Inte något. Eller jo. En fläskfilé. Den vill jag gnaga på. Eller lax. Eller pommes med ketchup. Eller åh, en marabou. Eller allt tillsammans?! Ost och skinksås ååh. Kebab. Kålpudding. Köttfärslimpa. Pannkakor. Och sen massa grädde. Eller nej för sött. Chips. Mixa allt. Robin säger att jag blir sugen på konstiga saker under röda veckan?!! Tycker jag inte
Så det blir bilder lite senare. Jag känner hur plugget trycker på och vill ut o upp på skrivbordet. Och en kopp thé. Här får ni en mysig en så länge.
Moneybrother - Dom vet ingenting om oss
(ps går inte att göra radavstånd, jag har fuckat up min blogg)
After kräftskiva
Vi hade två små gäster. Två väldigt uppskattade gäster. Bo-Bosse och Annika kom förbi och stannade till småtimmarna. Mor o far o Bo o Annika förtärde alkohol, sådant är kul. Jag älskar att sitta o prata vuxensnack. Jag vill vara vuxen. Och tydligen funkar det inte att ladda upp bilder?!
I don't know when and where
Två dagar klara. Oj bara. Känns som jag har gått där några veckor! Nej inte att tiden har gått så fort för att jag har haft så kul, det har jag väl inte. Men det blir bättre, det blir det. Om några dagar eller några veckor. Fast nu ska jag tänka positivt!
Jag har upptäckt ny musik och det är ju alltid uppskattande. Men alltså haha. Idag så var det ungefär tusen eskil-saker som hände. Till exempel så såg jag penis förbundet. Och jag skrattade och sa det och fick bitch-blickar. Och jag hörde ungefär en massa "var det så ranthala sa?" och en massa andra saker som var väldigt typiskt och jag saknar er. Faktiskt. Men typiskt mig. Få en jävla idé, inte tänka igenom och så blir det pannkaka. Men nu har jag gjort mitt drag. Och då får man ta det därifrån. Ja, men för fan, bra blir det. Och det är ju vad jag ville, mera seriöst. Mera plugg. Mera riktig skola.
Jag skulle kunna skriva om alla mina tusen funderingar. Men ni vill inte veta vad jag har för sjuka tankar. Så vi avrundar nu. Och så tänker jag ha en mysig kväll hemma, jag är själv hemma ikväll. Tills Sara kommer. Och vem vet när det är. Och jag tänker sakna Robin lite och böna o be lite. Jag har pluggat klart och jag tänker dricka kaffe och lyssna på Modest Mouse.
fuck it, i go nude
Första skoldagen idag igen
Normalt sett så är jag inte en sån nervös person. Saker och ting händer och ja, så är det bara. Men nu. Mitt hjärta slår faktiskt väldigt fort och jag har nog överanvänt deo, om ni var tvungna att veta. Den här känslan kan liknas med den där känslan man har när man ska träffa sin potentiella pojkvän som man bara har pratat med på internet i tre månader, ja ni vet, den känslan. Sen så springer man på terminalen och inser att allt blir faktiskt bra.
Så jag antar att det bara är första dagen som är värst. Klarar jag den, klarar jag alla dagar. Det hoppas jag verkligen. Så nu blir det en massa år med en väldigt mycket plugg om jag har förståt det hela rätt. Ja. Tåget går snart. Sen är det bara o sitta i västerås en och en halv timma för att vänta. Hujedamig säger jag bara. Jag har aldrig varit i större behov av en cecilia och en 70is.
Så jag antar att det bara är första dagen som är värst. Klarar jag den, klarar jag alla dagar. Det hoppas jag verkligen. Så nu blir det en massa år med en väldigt mycket plugg om jag har förståt det hela rätt. Ja. Tåget går snart. Sen är det bara o sitta i västerås en och en halv timma för att vänta. Hujedamig säger jag bara. Jag har aldrig varit i större behov av en cecilia och en 70is.
Jag tänder på garage?
Okej, jag är fullt medveten att efter detta inlägg kommer jag att få betydligt mycket mera snea blickar och folk som undviker mig på stan och går omvägar för att slippa vara nära mig, men jag känner att detta är sant och ja, sanningen måste fram, oavsett priset. Så här kommer det: Jag attraheras av svettlukt..
Nej vänta, innan ni går och slutar läsa, låt mig förklara! Detta kommer för övrigt låta helt fel, men misstolka mig inte. Jag har alltid sett min pappa som en riktig man, ja det har han alltid varit. Stor och stark, man helt enkelt. Och han luktar svett, haha. Nej skämt o sido, pappa luktar gott. Men han är en sån där garagesnubbe, och meckar man mycket så luktar man svett efter ett tag. Eller olja kan också vara en typisk garagelukt. Eller svets, när någon har svetsat ihop något, det är garagelukt. Och då jag tycker att min pappa är en man, som luktar garage (aka svett, olja, bensin osv) så tänder jag på det.
Nej, jag tänder inte på min pappa. Men jag är en sån som aldrig skulle kunna vara tillsammans med en tunn tarm, 170 lång med tajta svarta stuprör som åker skateboard. Det funkar inte. Jag är en riktig kvinna, en riktig kvinna behöver en riktig man. En stor stark man som kan hålla om mig och få mig att glömma allt. En man som ja, påminner om min pappa. Som luktar garage. Jag tänker inte säga om Robin luktar garage, men fan det är sexigt när han har varit ute och kört cross och kommer tillbaka och luktar, ja den där speciella cross-lukten. Ahh. Det är gött det..
Det sägs ju att man till slut blir kär i sin pappa eller hittar raka motsatsen till honom, beroende på vilken relation man har haft till sin pappa. Jag har alltid haft en underbar relation till min pappa, så jag kan väl vara glad att jag hittade Robin, en mini version av min garage-pappa. Kanske inte riktigt, men han är min riktiga man och han luktar som en man ska. Självklart är jag en sån där tjej som dregglar vid en jättegod luktande herrparfym eller när min pojkvän har en kostym på mig, ja gud ja. Men man ska han vara. Det är viktigt. Mer garage åt folket!
Nej vänta, innan ni går och slutar läsa, låt mig förklara! Detta kommer för övrigt låta helt fel, men misstolka mig inte. Jag har alltid sett min pappa som en riktig man, ja det har han alltid varit. Stor och stark, man helt enkelt. Och han luktar svett, haha. Nej skämt o sido, pappa luktar gott. Men han är en sån där garagesnubbe, och meckar man mycket så luktar man svett efter ett tag. Eller olja kan också vara en typisk garagelukt. Eller svets, när någon har svetsat ihop något, det är garagelukt. Och då jag tycker att min pappa är en man, som luktar garage (aka svett, olja, bensin osv) så tänder jag på det.
Nej, jag tänder inte på min pappa. Men jag är en sån som aldrig skulle kunna vara tillsammans med en tunn tarm, 170 lång med tajta svarta stuprör som åker skateboard. Det funkar inte. Jag är en riktig kvinna, en riktig kvinna behöver en riktig man. En stor stark man som kan hålla om mig och få mig att glömma allt. En man som ja, påminner om min pappa. Som luktar garage. Jag tänker inte säga om Robin luktar garage, men fan det är sexigt när han har varit ute och kört cross och kommer tillbaka och luktar, ja den där speciella cross-lukten. Ahh. Det är gött det..
Det sägs ju att man till slut blir kär i sin pappa eller hittar raka motsatsen till honom, beroende på vilken relation man har haft till sin pappa. Jag har alltid haft en underbar relation till min pappa, så jag kan väl vara glad att jag hittade Robin, en mini version av min garage-pappa. Kanske inte riktigt, men han är min riktiga man och han luktar som en man ska. Självklart är jag en sån där tjej som dregglar vid en jättegod luktande herrparfym eller när min pojkvän har en kostym på mig, ja gud ja. Men man ska han vara. Det är viktigt. Mer garage åt folket!
Lilla landet lagom
Jag sitter nu och dricker kaffe, är inne på min tredje kopp för ikväll. Då säger min mor att det är bra, dricker man några koppar kaffe om dagen så har man en mindre risk att bli dement. Det visade någon undersökning. Detta faktum fick mig att tänka på en annan undersökning min vän cecilia berättade om för mig igår; Om man har kupa A eller mindre på sina bröst, eller C och större, så löper man 70 procent risk för att bli mobbad under skolåren. Först tyckte jag att det var larvigt, typiskt något cecilia hade snappat upp på onodigtblondinvetande.se.
Men sen tänkte jag till, att ja, det är kanske sant. Plankor eller tjockisar, för ja, har man kupa D så är man ofta tjock, är ofta mer mobbade, eller utstötta, än andra. Det är precis som allt annat i detta samhälle; stick inte ut! Vad du än gör, stick inte ut. Lilla landet lagom, va. Lagom smal, lagom högljudd, lagom blond, lagom lång, lagom stora fötter, lagom normal hårfärg, ja, lagom stora bröst. Och i detta fall antyder väl det på en B-kupa. Jag måste säga att jag tycker det verkar som ett konstigt samhälle, men så är vi.
Överdrivet utseendefixerade, överdrivet noga med att inte sticka ut. Vara en i mängden. Var tyst, inte synas, inte dra till sig uppmärksamhet, smyga tyst förbi, tassa runt på tårna. Tråkigt. Men vad ska man göra? Jag kan väl inte direkt säga att jag dömer folk efter deras bröst.?! Vem gör? Killar? De äcklena borde inte få styra i ett samhälle, det är en sak som är säker..
Man kan ju alltid drömma
Och igen så har jag genomlidit ytterligare ett dåligt avsnitt av det dåliga programmet extreme home make over eller vad det heter. Jag hatar konceptet och hatar han Ty som jag tror programledaren heter. Ni vet, han som skriker och är så jäkla mycket för mycket. Jag får ont i magen av honom. Och hon Paige som bara är så "amerikansk perfekt" uuuh! Tål inte henne heller! Hon bara sitter där och gråter och bla bla! Allt är så jäkla påhittat i programmet, allt är fejk fejk fejk! Bara skriker larvigt amerikanskt tjafs. Och ändå, i slutet sitter jag där och gråter och ryser när mamma med sju aids-drabbade barn får sitt nya hem eller pojkarna som vill bli amerikanska fotbollsproffs får sin egna fotbollsplan. Ja. Då kommer tårarna och jag skäms. Men fint är det ändå. Och jag vill också att någon ska riva mitt hus och sätta dit ett McMansion. Jag får väl raka av saras hår, låtsas att hon har cancer, berätta om min förfärliga förhållandesitutation och mamma som har en häst med bara tre ben och pappa. Ja, han blev alkholist och lämnade oss. Då får vi ett stall, ett hus och en helikopter till åland.
Jag fixar allt. Var inte oroliga!!
Jo så här ligger det till
Igår bestämde sig mamma för att hon blev tjock på Cypern (vilket hon inte blev) när vi åt buffe tre gånger om dagen (vilket vi verkligen gjorde). Så nu ska vi banta. Jahap. Jo. Men det skadar ju inte så mycket. Menar, det kan ju faktiskt inte skada mig. Så inge mera kolhydrater för oss då. Bara kött och sen grönsaker står på våran matlista. Jo. Vi gör liksom en sån här matlista för varje vecka. Och det är bara fisk eller kött och sen grönsaksbäddar. Jahap. Jo men det kan ju funka. Och jag powerwalkar, jag borde ju bli som en sticka?!
Men nu till lunch. Då ville jag ju äta. Så jag cyklade till Ica och inhandlade lite makrill och keso. Lägg det på en tallrik tillsammans med lite röd paprika. Ja, det är faktiskt jättegott. Det åt jag alltid när jag höll på med GI, så det är nog nyttigt o bra. Enda nackdelen, sara backade långt när hon pratade med mig. Makrill luktar inte så gott...
(jag ska försöka lova att jag inte ska blogga mera idag..)
Angående mitt rabiesfinger som bör amputeras:
(Hoppas ni ser)
Jo jag blev ju biten av en katt. I hope i won't die eller nått.
Bara så att ni vet. Jag är jag.
Idag vakande jag pigg o fräsch klockan nio imorse! Japp. Bara flög upp ur sängen. (Som en zombie i en halvrutten t-shirt med ett fågelbo på huvudet och svullna ögon) Jag tog min lilla power frulle och sen blev det en power walk med min vovve. Blandat med lite joggning (mest för hundens del då, lite för min del hähä.) Vi mötte en Rufus. Någon kvicksundare som vet vem som äger en jack russel-liknande sak som heter Rufus? Han var vit och hade lite skägg haha. Söt ja, men han ville äta upp min bäbis. Elakt, helt klart.
Jag har för övrigt ett bandage på fingret, mamma tror att det är rabies/stelkramp/svininfluensan/infektion/amputerbart finger. Jo jag blev ju liksom biten av en misse på Cypern. Han tuggade på mig lite elakt sådär, och nu är det svullet, infekterat och varit. Jag dränker det i sprit (sjuksköterskans råd) och kan inte böja på fingret. Detta känns som ett stort handikapp och mamma var faktiskt väldigt seriös igår när hon sa att det finns en risk att jag måste amputera fingret. Ehhhhhh. I refuse!
Imorgon eller på onsdag har jag ett möte på Rudbeck. We will see hur det blir. Jag tänker dessutom tvinga kungen att leka guide åt mig så när jag försöka orientera mig i vässan. Sist jag var där hittade jag inte ens till H&M.
Nu måste jag äta något fiberrikt. Som typ en hård macka med makrill i tomatsås, keso och lite paprika. Det är gott ni! Fast jag måste gå till ica då. Och det verkar jobbigt. God morgon folket, jag är officiellt vaken!
Min make och jag
Idag ska jag åka till Åland. Mini-mini-semester kan man väl kalla det. Två nätter. Vi hörs snart.
Kanske ett hej då?
Imorgon åker jag till cypern. Liksom bara sådär. Bara åker. Med ett plan alltså. Ja. Det blir nog bra. Eller ja. Det blir bra. Fast det kommer kännas tomt att inte kunna kommunicera med min boy på en vecka. Fast, det har vi genomlidit förrut?! Det blir iaf en liten girl-week, mor o syster. Vi ska gymma på gymmet, vara med på vattengympa, vindsurfa, gå till höga utkikspunkter och promenera längs med stranden på morgonen... Ehhhh? Stopp ett tag. Får man ljuga i sin blogg? Ja. Ljög jag nyss? Ja.
Nu ska jag sista minuten checka min packning och sen sova, upp early imorgon (9, så egentligen inte). Jag hoppas på en toppen vecka! Jag ska verkligen försöka bli brun. För stinas skull. För Robin skull. Och för min skull. Så sara slutar fråga om jag är isberget som titanic körde på..
Jag gräddade pannkakor. Om jag var bäst? Fråga inte ens..
tre apor. världens bästa apor?
Och världens finaste
one two three
Jo. Så att'e.. Nu har jag provat'n.. Kameran asså. Joråsatte.
Den funkar :)
Jag kan kanske till och med tänkas gilla den. Trots spyfärgen. Och trots att den är weird. Nej. Jag gillar inte den. Men jag ska stå ut. Eller åka imorrn o lämna tillbaka den. HEHE.
KAMERA!!!!
Jo. Jag ringde riket runt. Ingen hade min kamera. Jag blev grymt ledsen. Hade sett fram emot det så länge nu. Men jag vill verkligen ha innan cypern. Jag får väl ta det som det blev nu. Vi åkte till elis (elgiganten) och då typ blev jag påtvingad en casio ex-z29 och jaha. 1500 billigare än vad jag hade tänkt. Den ligger på laddning nu. Kanske blir bra. FÅR VÄL SE!
Och ja. Jag fick den här grymt fula färgen. Rosa/lila. URSH! Det sista jag ville ha på en kamera, det är så töntigt fult. Men den enda som fanns kvar. Jag kanske kan lära mig o gilla. Men. Jag är inte rosa. Den får väl vara det. Hoppas folk inte tror. Eller nej. Vem bryr sig om vad folk tror?
Jag har huvudvärk.
God morgon!
Jag ska snart ta min raska dagliga morgonpromenad, jag försöker bara driva ut tiden så länge, jag orkar inte just nu. Det känns hemskt olockande. Men, jag har lovat mig själv. Och jag hatar att göra folk besvikna så..
Dessutom fyller mormor år idag, så jag o mor o sara ska nog dit. Vi kanske drar ner till stan också, ska köpa ANTINGEN shorts eller bikini till cypern. Och det är nu det krångliga kommer, vad behöver man mest? Jag har cirka noll par shorts (japp, faktiskt) men har däremot två par användbara kjolar. Och jag har en bikini som jag kommer att använda. I nödfall har jag två. Så, vad är bäst? nej men jag ser ju när jag skriver, det får bli ett par shorts..
Och sen ska jag fortsätta att vara lika ytliga och fundera över om jag ska köpa ett par nya jeans eller en ny BRA plattång. Ja, det är ungefär samma pengar så jag vet inte riktigt. Jag har två par jeans som jag använder nu. Och en halvdåligt fungerande plattång. Japp, tonåringens tvivel..
Nu har jag nog skjutit upp promenaden tillräckligt länge, nu måste jag gå ut och svettas. Ska försöka slå mitt tidbästa också. Jag tänker inte säga wish me luck, för odsen att någon läser detta just just just nu, är very liten som vi säger in svengelska.
ny header?
Dessutom fyller mormor år idag, så jag o mor o sara ska nog dit. Vi kanske drar ner till stan också, ska köpa ANTINGEN shorts eller bikini till cypern. Och det är nu det krångliga kommer, vad behöver man mest? Jag har cirka noll par shorts (japp, faktiskt) men har däremot två par användbara kjolar. Och jag har en bikini som jag kommer att använda. I nödfall har jag två. Så, vad är bäst? nej men jag ser ju när jag skriver, det får bli ett par shorts..
Och sen ska jag fortsätta att vara lika ytliga och fundera över om jag ska köpa ett par nya jeans eller en ny BRA plattång. Ja, det är ungefär samma pengar så jag vet inte riktigt. Jag har två par jeans som jag använder nu. Och en halvdåligt fungerande plattång. Japp, tonåringens tvivel..
Nu har jag nog skjutit upp promenaden tillräckligt länge, nu måste jag gå ut och svettas. Ska försöka slå mitt tidbästa också. Jag tänker inte säga wish me luck, för odsen att någon läser detta just just just nu, är very liten som vi säger in svengelska.
ny header?
Wishing
Jag önskar att jag hade en snygg ljus design.
Inte det inte..
Inte det inte..
Can't stop, won't stop
Okej. Jag hoppas att mina kära läsare inte dömde mig för hårt för mina utbrott igår. Det var inget speciellt. Jag var hemma hos The King. Det borde förklara saker och ting. Apropå (okej. så bara kan det inte stavas) det så fettade vi och ja. Som jag sa till henne; I moas rum tror jag inte att jag går upp i vikt. Det kan jag bara inte göra. För huga mig, vad fet jag måste ha blivit i det rummet!
Jag gillar iaf att fetta tillsammans med Kungen. Jag gillar att cykla hem mitt i natten och jag älskar det faktum att jag tog en fett bra powerwalk idag. Och jag ska försöka göra det igen imorgon. Fast det återstår väl o se..
Pappa har köpt godis. Jag sitter och tänker på morotsstavar som någon slags avledande manönver. Dessutom stör jag mig på spotify, om jag sätter på shuffle på en playlist, ja då vill jag ju bara ha det på den playlisten! Right?
(Nu sitter jag och laddar hem musik hehe. Det är feting lagligt!!)
Och jag håller med dig, det är helt klart rätt. Ingen förtjänar det hon har. Faktiskt inte.
ett ord
OMOGET.